härmed förklarar jag krig mot livet

jag har haft en klump i halsen hela dagen. ingen har tid att träffa mig, ingen vill längre ha mig
om en timme åker jag till mitt jobb som inte är ett jobb utan självskadebeteende
jag vill bort bort bort

sönder

hej.
tack för att du har bytt ut mig nu
precis som hon har bytt ut mig
precis som han har bytt ut mig
precis som alla har gjort

jag är inte så förvånad men jag är besviken och ledsen

känner mig SÅ utanför. och din ursäkt " visste inte om du hade pengar" är ju så dum att jag går under. 
säg som det är, du vill inte ha med mig, du vill vara själv med henne och dina andra vänner
jag räcker inte till längre, du har träffat någon bättre.

och jag går sönder

.

det är den 30 juli och det är natt. jag sitter utanför mitt fönster i en kimono fast jag borde ha en vinterjacka, för trots att det är i mitten av sommaren så är det så kyligt att jag knappt skulle förvånas över om det var frost på fönsterrutan när jag vaknar.
 jag tar en cigg och lyssnar på the cure, tittar upp mot stjärnorna men kan inte hitta månen någonstans, gråa moln är i vägen. ikväll skakades jorden om för några sekunder, men inte på nära håll som hur du skakade om hela min existens.
 du är det bästa och det värsta som hänt mig. jag undrar om jag skulle spola tillbaka tiden till innan vi träffades, om jag hade det valet. 
jag tror jag bara hade velat spola tillbaka tiden till då du först tog min hand i din. eller till när vi var uppe på Håkanberget och såg alla hustak och spårvagnsräls och då jag kände att jag kunde göra vad som helst i hela världen. eller till då vi målade inne på röda stens konsthall eller till då du sjöng för mig, då du sa att du ville göra allt med mig. nu är du borta och kommer nog aldrig tillbaka.

Snoppen blöder

Jag satt precis uppe på taket och tog en cigg då jag upptäckte månen. Jag tittade på den länge tills jag nästan söps in i den och förvandlades till en varulv och började yla mot den. Jag hoppas att grannarna inte hörde mig; eller att de i alla fall inte förstod att det var jag. Jag förbryllar t.om. mig själv ibland.

Idag har jag spenderat de flesta timmarna åt att slösa bort dem vid en dator med uselt internet samt ätit ungefär sju mackor med endast carlshamns på, fruktansvärt onödigt.
Vid halv 6 begav jag mig dock ut för att se en föreställning : snoppen blöder. Lyssnade som vanligt på musik med högsta volym och hörde icke att de ropat ut i högtalarna att en spårvagnsolycka inträffat vid majvallen. 
Jag hann i alla fall i tid till föreställningen som absolut var till min belåtenhet. Efteråt applåderade vi så mycket att det kändes som mina handflator skulle få blåmärken.
Imorgon ska jag till skolan fast att det är lov, hoppas jag får en guldstjärna i förtjänst.

lava

Jag kokar över,  inte som när vatten kokar över utan mer som att jag är kokande lava,  jag är så arg som ett vulkanutbrott just nu. Det finns en människa som precis har visat att denne inte bryr sig överhuvudtaget om någonting annat än vad som gynnar den. Den har ljugit hela tiden och jag tänker inte vara den som frågar hur den mår imorgon,  ger den kramar,  följer den vart den än vill osv när den behandlar mig som luft. Ska ur och röka och tänka på stjärnorna innan jag slår knytnäven i väggen

om saknaden av dig

jag har gråtit en liter tårar idag

det gjorde ont att se dig igår, ont att se dig titta bort när jag försiktigt ville möta din blick

så konstigt att vi pratat om allt, gått genom natten hand i hand och suttit utanför fönstret mitt i natten

nu fick jag inte fram ett ord, inte ens ett "hej".

jag saknar dig som jag aldrig saknat någon förr

det känns som du försvinner längre och längre bort och jag dör lite inombords vid tanken av att du har tröttnat på mig. förlåt, det är nog bara jag, det brukar ju alltid bli såhär.

till luke skywalker

så konstigt att saker som rosa moln och klarblått hav kan vara så fint samtidigt som en hatar allt som har med livet att göra